maatildabackstrom

det är något med släktkalas. på något vänster lyckas alltid mitt humör bli åt helvete och jag får sitta och bita mig själv för att inte börja gråta. 
idag känner jag mig så förbannat äcklig och ofräsch. jag orkade faktiskt inte bry mig om hur jag såg ut förens alla kom. då stog jag där med flötigt hår, en lite slarvig vattenfalls fläts som jag äntligen lyckats lära mig hur man gör. 
känner mig 100 gånger större än vad jag är och därför mår så illa när jag ser mig själv i spegeln. 

När huvudet börjar tänka på en speciell sak, kommer alla saker sen och det blir för mycket.

 

ja, jag sitter inlåst på mitt rum medans 15 andra personer sitter nere och har det trevligt. jag vill inte gå ner. vill att alla ska åka hem så jag får hoppa i min one piece och bara vara mig. 

jag har inte tränat på en och en halv vecka. vilket äter upp mig från insidan och ut. jag måste träna, jag måste ut och springa, jag måste träna. rör på mig, fortsätta med mitt mål. jag ska inte ha några jävla viloveckor. en vilodag ibland är la okej. men det är fan inte okej att ha viloveckor. jag hatar mig själv för att jag har varit sjuk, vilket är rätt cp med tanke på att ingen kan rå för om dom blir sjuka elr inte. men jag är så arg. varför kan jag aldrig vara 100% frisk och aldrig bli sjuk. som typ, denise.

på måndag, då jag äntligen kan träna igen. då ska jag gymma före skolan, och ut och springa efter skolan, bara för jag förhoppningsvis kan och orkar. 
så just nu people

är mitt liv åt helvete